Familjen Fyrklöver

Morbror E gick bort igår kväll kl 21.45.

                                                                                                



Min syster smsade mig igår efter 22 tiden om hans övergång till andra sidan. Mamma smsade mig imorse. Synd att familjen åkte till sjukhuset utan mig, men ingenting förvånar mig längre. Man har kommit till en korsning, tillhör jag min gamla familj dvs mamma o co, eller till min egna, sambo & barn? Är det egoistiskt att känna sig utanför? Eller en naturlig känsla? Känner mig bara konstig, mycket pga av allt som sker nu.. Morbrors bortgång, strulet med sonens skola. Tjafset med sambons lön. Ibland kanske livet är enklare på en annan plats. Kanske bra om vi börjar om på en ny kula, ett hus/radhus i en mindre stad, som vi båda har en önskan om. Kanske dags inom ett par år att göra verklighet av detta....