Körlektion 23 och 24
Datum: 2008-10-27
Körlektion: 23 + 24
Moment:9 och 11
Körlärare: A
Nästa körlektion: 2008-10-29
Det känns som jag vill skita i allt nu. Vet de fan om jag någonsin kommer få ett körkort. Känns så långt borta.
Idag körde jag första gången i mörker, annorlunda och mycket mycket ovant.
Trodde A skulle gå igenom om detta men det gjorde han inte, han var så inne på att förklara landsväg.
Allt börjar bra, men ovant med mörker. Hamnar i kö, får träna på krypkörning, men A tycker inte att det är okej krypkörning. Kommer iväg i alla fall, ska ut mot Haninge. Jag har dåligt lokalsinne, fattar inte att jag ska ligga i filen mot Nynäshamn, så han säger till mig när det är ca 60-70 meter kvar. Får panik panik byta fil. Hatar det, vill få ordentlig information i god tid... Kommer in i filen i sista sekunden, åker faktiskt över den dragna, åker upp mot Älvsjövägen. Ser inga skyltar eller markering på vägen, det är mörkt... Försöker att se, så jag antar att jag kommer ligga i en enskild fil när jag har kört ut på vägen men icke sa nicke. Jag har tydligen väjningsplikt och ska in i en fil... Så det blev till att tvärbromsa och väja... A dra i ratten, kör in på kanten. Han förklara vad jag gjorde fel, och inget mer. Ska ut igen på vägen. jag är i chock, mitt självförtroende är helt borta. Hjärtat bultar jag andas fort. Vill inte köra mer... vill inte... Men det är bara ut igen. Ska ut på landsvägen mot Länna hållet. Mörkt som fan, ska sväga en vänstersväng men eftersom det är bilar bakom mig och på motsatt sida går det inte. Jag fortsätter, hittar en väg svänger in där och vänder. Vi gör ett nytt försök, se om högersvängen ¨går bättre, men icke sa nicke.
Vi kör in mot Länna köpcentrum, han går igenom det vi gjorde, vad man ska tänka på och så vidare. Men jag är fortfarande helt borta. Han blir nästan lite irriterad, hur kommer det gå om du gör ett fel på uppkörningen, kommer du tänka på det hela tiden?
Så klart inte, tycker faktiskt att A ska uppmuntra mig lite mer och ge mig mer självförtroende. Jag är faktiskt i djupt vatten, har kört bil sedan början av september.
Vet de fan, tycker allt gå åt pipsvängen
Ingen tid för halka, ingen planering för när och om uppkörning kan ske... Nada...Nothing... Ingenting...
Jag ruttnar...
När vi var framme vid körskolan sa jag att jag har tid på onsdag igen, samma klockslag. Hörde bara ett suck.. Han vill att vi kör landsväg i ljus, jaha det kom han på nu. Nu när jag jobbar... Kunde han inte haft framförhållning...
Va neggi jag är nu, men vill faktiskt ha en bilskolelärare som ger mig självförtroende, just nu ger han mig inte det....
Körlektion: 23 + 24
Moment:9 och 11
Körlärare: A
Nästa körlektion: 2008-10-29
Det känns som jag vill skita i allt nu. Vet de fan om jag någonsin kommer få ett körkort. Känns så långt borta.
Idag körde jag första gången i mörker, annorlunda och mycket mycket ovant.
Trodde A skulle gå igenom om detta men det gjorde han inte, han var så inne på att förklara landsväg.
Allt börjar bra, men ovant med mörker. Hamnar i kö, får träna på krypkörning, men A tycker inte att det är okej krypkörning. Kommer iväg i alla fall, ska ut mot Haninge. Jag har dåligt lokalsinne, fattar inte att jag ska ligga i filen mot Nynäshamn, så han säger till mig när det är ca 60-70 meter kvar. Får panik panik byta fil. Hatar det, vill få ordentlig information i god tid... Kommer in i filen i sista sekunden, åker faktiskt över den dragna, åker upp mot Älvsjövägen. Ser inga skyltar eller markering på vägen, det är mörkt... Försöker att se, så jag antar att jag kommer ligga i en enskild fil när jag har kört ut på vägen men icke sa nicke. Jag har tydligen väjningsplikt och ska in i en fil... Så det blev till att tvärbromsa och väja... A dra i ratten, kör in på kanten. Han förklara vad jag gjorde fel, och inget mer. Ska ut igen på vägen. jag är i chock, mitt självförtroende är helt borta. Hjärtat bultar jag andas fort. Vill inte köra mer... vill inte... Men det är bara ut igen. Ska ut på landsvägen mot Länna hållet. Mörkt som fan, ska sväga en vänstersväng men eftersom det är bilar bakom mig och på motsatt sida går det inte. Jag fortsätter, hittar en väg svänger in där och vänder. Vi gör ett nytt försök, se om högersvängen ¨går bättre, men icke sa nicke.
Vi kör in mot Länna köpcentrum, han går igenom det vi gjorde, vad man ska tänka på och så vidare. Men jag är fortfarande helt borta. Han blir nästan lite irriterad, hur kommer det gå om du gör ett fel på uppkörningen, kommer du tänka på det hela tiden?
Så klart inte, tycker faktiskt att A ska uppmuntra mig lite mer och ge mig mer självförtroende. Jag är faktiskt i djupt vatten, har kört bil sedan början av september.
Vet de fan, tycker allt gå åt pipsvängen
Ingen tid för halka, ingen planering för när och om uppkörning kan ske... Nada...Nothing... Ingenting...
Jag ruttnar...
När vi var framme vid körskolan sa jag att jag har tid på onsdag igen, samma klockslag. Hörde bara ett suck.. Han vill att vi kör landsväg i ljus, jaha det kom han på nu. Nu när jag jobbar... Kunde han inte haft framförhållning...
Va neggi jag är nu, men vill faktiskt ha en bilskolelärare som ger mig självförtroende, just nu ger han mig inte det....
Kommentarer
Postat av: Fd chef...
Jag säger bara: BYT BILSKOLELÄRARE! Det är dina lektioner som ryker och du har rätt att känna att det funkar mellan er! SÅ BYT!!! Och du, ingen stress - du KOMMER att fixa körkortet när du är redo! :-)
Postat av: emina
håller med byt lärare, får du inte ut något av läraren är ju pengarna bortkastade men också din tro på dig själv. Jag hade en trevlig lärare på sunneskör skola i farsta. Tänk bara på att slappna av och att du behärskar det, missar man en avfart så är inte det hela världen tänk bara nu ska jag hitta en annan lösning och kära till nästa avfart, men som sagt byt lärare.
Trackback
